Backward design - ett sätt att planera läroprocessen och förbättra resultatet hos eleverna.

Konceptet Backward design kommer från Wiggins och McTighe (2005) och behandlas även av Hatties i boken "Synligt lärande" (2012).

Det handlar om att i steg 1 fastställa lärandemålen och sedan fastställs kriterierna för måluppfyllelse E-A. Först när detta skett så sker lektionsplaneringen. 

Detta ger en ökad flexibilitet i valet av undervisningsmetoder. Detta är nödvändigt eftersom eleverna befinner sig på olika startnivåer. 

Även om grundskolan ska vara likvärdig och utgår från samma styrdokument kan förkunskaperna variera. Detta gör att läraren kan behöva använda olika inlärningsstategier. (Hattie 2012)

Vilka styrdokument har vi inom gymnasieskolan?

Det handlar om bland annat om ämnesplaner: 

Som ett exempel tar jag Företagsekonomi 1 centrala innehållet från Skolverket ut så här:

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.
• Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.
• Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut.
• Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.
• Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

Ett avstamp i vad eleverna har för förförståelse för företagande och ekonomiska begrepp ger en fingervisning var det är möjligt att starta undervisningen i ämnet företagsekonomi. Denna kan på olika sätt gästas hos eleverna genom att ställa frågor kring ekonomi och företagande. 

Jag kommer att återkomma i denna process efter helgen.