De mörka molnen hopar sig!
Det handlar om att ta en ordentlig funderare på vi vill att Sverige ska utvecklas! Jag tycker att det mesta går åt rätt håll! MEN jag har svårt med att finna någon mening att baktala en god vän eller sitt eget land! Jag skulle ha svårt att umgås med den personen om jag tycker att den bara skrider dynga om andra - det är så jag ser på Sverige demokraterna.
De har varit duktiga på att sätta sina frågor på dagordningen! De är slipade - men jag saknar helt ärligheten och empatin! Jag skulle inte vilja att de fick inflytande över skolan och kulturen! Hur skulle deras läroplan se ut? Adjös - med hemspråk.
I går var jag och såg BlacKKlansman - en mycket intressant film, som borde väcka till debatt. Även Donald Trump förekommer i den och han har kanske påverkat samtalsklimatet även i Sverige. Han hade inte klarat en dag i ett klassrum på den skola jag undervisa. Av tre anledningar - han hade inte levt upp till värdegrunden, han hade inte fått Twittra (mobilfritt) och hans attityd är inte försvarbar - något av en mobbare - så vi hade eventuellt varit tvungna att förflytta honom. (SE DEN!)Läs Madeleine Albrights bok "Fascism A Warning"!
Läs Timothy Schneiders bok "On Tyranny".
Denna film och dessa böcker väcker tanka om vad vi kan göra för att få en bättre väld!
Under de senaste veckorna har Sten Tolgfors, fd minister i Fredrik Reinfeldts Regering där han var Handelsminister (2006-2007) och Försvarsminister (2007-2012). I hans första roll träffade jag honom några gånger. Vi är vänner på Facebook och jag återger hans mycket välskrivna texter för att jag tycker att de är så viktiga.Därför är det inte självklart att ha samtal eller tala med Sverige demokraterna! De har behandlat alla andra som Sjuklövern under valrörelsen och nu är det förvånade att andra partier inte vill samarbeta med dem?
Sten Tolgfors
"Ser i flödet att SD tydligen skall anses vara felbehandlade för att ingen vill förhandla med dem. Det begärs att SD skall ges "inflytande i proportion till sin storlek". Det skall dom inte alls.
För så fungerar inte den svenska parlamentarismen och den har heller aldrig tidigare fungerat så. Partier garanteras inte inflytande i proportion till sitt röstetal. De garanteras heller inte att delta i förhandlingar eller samtal.
Det handlar istället om att bygga ett regeringsunderlag mellan partier som vill och kan samarbeta med varandra. De väljer fritt vilka det ska vara och svarar inför väljarna.
Den som inte ingår i en majoritet eller relativ majoritetskonstellation är i opposition. I opposition är INGET parti, vare sig SD eller något annat, garanterad något inflytande.
Antingen är du i regeringsställning eller i opposition. Behöver en regering bredda stödet förhandlar den med det parti den så önskar.
Så släpp offermyten. Det är en grundläggande del av parlamentarismen att INGET parti är garanterad något inflytande alls. Det är därför partierna strävar efter majoritet, dvs möjligheten att få genomföra sina idéer.
Jag satt i riksdagen 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005 och 2006 utan att S regeringen gav något inflytande att tala om till moderaterna. Och vi var avsevärt större än SD har varit. Så fungerar parlamentarismen.
Man talar med partier om man bedömer att det är förenligt med egna värderingar och intressen att förhandla med det partiet. SD har egna intressen som SD nu driver. Det är inte samma intressen som de andra partierna har. SD agerar nu för att bryta upp Alliansen. De övriga partierna ska driva sina väljares intressen, i enlighet med sina värderingar."
Vad innebär det att vara riksdagsledamot? Sten Tolgfors har 19 års erfarenhet från den rollen.En av de finaste och mest komplicerade förtroendeuppdragen i Sverige - därför är de trist när de miss krediteras.
"Att sitta i riksdagen är Sveriges finaste förtroendeuppdrag. Det är landets högsta beslutande församling. En riksdagsledamot är personligen ansvarig för landets lagar. Det är min syn. Det finns ingen lag som en ledamot inte kan införa eller ändra, om hon eller han bara kan övertyga 174 andra om att förslaget är riktigt.
En riksdagsledamot representerar sina väljare och sitt parti. Hon eller han måste bygga och bevara förankring i valkretsen, förtroende hos kollegor i det egna partiet och i andra partier för att kunna påverka och dessutom skapa en plattform i den nationella debatten. Det är svårt och tar tid.
Partierna representeras ofta i synliga debatter av sina partiledningar och talesmän. Bakom dem finns alla de hårt arbetande ledamöter som får den svenska demokratin att fungera.
En riksdagsledamot skall kunna utveckla ny politik, argumentera för den egna linjen i hjärtefrågor, backa upp partiets linje i utskottsöverläggningar och kammardebatter, sitta i parlamentariska utredningar, tala och skriva väl, besöka människor och verksamheter i valkretsen, besöka människor och verksamheter i landet inom det egna ansvarsområdet, tänka taktiskt och strategiskt, se runt hörn och förstå både hur motståndaren resonerar och framtiden kommer att utvecklas.
En riksdagsledamot måste tåla hård kritik, ibland personangrepp, numera stundom näthat, och att granskas av väljare och media. En ledamot behöver vara beredd att vara tillgänglig närmast dygnet runt, eftersom riksdagsarbetet sker dagtid, men mötesverksamhet kvällstid. När ett intresse blir heltidsuppdrag är det svårt att sätta gränser för arbetsinsatsen. En ledamot pendlar kanske var tredje dag mellan hemmet i valkretsen och riksdagen i Stockholm. Där bor många i veckorna utan familj och vänner.
En ledamot måste klara att kampanja för partiet och sig själv i nomineringar och valrörelser och att arbeta tillsammans med andra som kampanjar för partiet - och sig själva. Man är kollegor och konkurrenter samtidigt.
Riksdagen är demokratins kärna. Dess ledamöter har att vårda riksdagen som institution och respekten för den. Mycket av riksdagens arbete styrs av praxis och inte bara av lag. Respekteras inte praxis så försvåras riksdagens arbete. Att känna och förstå den kräver erfarenhet.
Allt detta gör att uppdraget fullgörs med stolthet och glädje. Jag satt i riksdagen i 19 år för Örebro län, som fortsatt finns nära mitt hjärta. Det kommer alltid vara en källa till glädje för mig.
De allra ledamöter flesta jag mött finns i politiken av övertygelse och inte sällan idealitet - trots att politiker ofta beskrivs som cyniker eller maktmänniskor.
När valresultatet nu fastställts står det klart vilka - nya och omvalda - som kommer att sitta i riksdagen. Det står också klart vilka som lämnar riksdagen, av eget beslut eller för att väljarna förändrat vilka partier de stöder.
De som nu tillträder gratulerar jag till Sveriges svåraste, viktigaste och roligaste uppdrag. De som nu lämnar tackar jag för goda insatser för demokratin."
”Vi måste ta människors oro på allvar”, sades det i valrörelsen och det var såklart rätt och riktigt. Men det måste gälla alla människors oro, över olika saker. Detta är min oro just nu.
Jag tror att hat förändrar människor. Det förändrar både de som hatar och de som utsätts för hatet. Därför måste det brytas. En del klarar sig från att utsättas. För andra är hat en del av vardagen, tex när de deltar i samhällsdebatten. Därför behöver vi alla var och en ta ställning för anständighet och mot det nedlåtande och förminskande. Det måste avvisas och människor återupprättas.
•Ibland drabbar hat personer som arbetar för saker vi själva tycker är viktiga och riktiga, men vi låter andra dra lasset. Så kan vi väl inte ha det?
•Ibland drabbar det personer som vi inte riktigt håller med, men ändå delar grundsyn med. Så kan vi väl heller inte ha det?
•Ibland drabbar hat människor vars åsikter vi inte alls delar. Men inte heller så kan vi ha det.
Argumenten bör få vinna. Människors värdighet skall inte kränkas.
I valrörelsen pressades SD ner de sista veckorna, jämfört med opinionsmätningarna. Ett skäl tror jag var att partiet då granskades i sak - inte bara fördömdes.
En exempel på sådan granskning är den video som jag delar. Jag såg inlägget då, men en del av reaktionerna på den först nu. När man ser exempel på vad Linnéa Claeson fått utstå så förstår man att alla som inte hatar behöver säga ifrån. Men det räcker inte att fördöma, det viktiga är att stå för motsatsen.
Det spelar ingen roll om man delar Linnéas synpunkter eller inte. Det är oacceptabelt vad hon får höra. Det skall inte vara så att en ung person som helt enkelt använder sina demokratiska rättigheter precis som den svenska grundlagen säger skall riskera detta. Vi måste se det och reagera.
Själv uppskattar jag driv, engagemang, rättspatos och när människor står för sina åsikter och - som framgått - är jag mycket kritisk till SD i sak.
Så om du delar denna syn, vänd hatet till uppskattning och visa att det öppna, det varma och det engagerade Sverige är viktigt för dig.
Visst känner man hoppet - det handlar om att arbeta FRAMÅT!
Kommentarer
Skicka en kommentar