Den värsta förnedringen du kan utsättas för!

Ni som följer mig vet att jag är mycket intresserad av kundservice. I går var jag med om något jag absolut inte vill att någon ska utsättas för. Sist det hände var för över 30 år sedan - men samhället har ändrats. Då för 30 år sedan var vi påväg till Båstad och jag behövde verkligen gå på toaletten . De andra i bilen förstod efter ett tag att jag menade allvar. Vi var i Gislaved. Jag springer från hus till hus och ringer på efter jag tror det var det tredje huset så öppnar en dam. Jag fråga om jag fick låna toaletten? På vägen står en minibuss full av ungdomar. - Hon sa JA! Det var andra tider då!

I går står jag inför samma situation efter att jag ha varit på ett arrangemang i Gamla stan och förträngt att jag behövde gå på toaletten.

Adlibris hade sin vana trogen sänt min beställda bok "Mammorna" av Alexandra Pascalidou till COOP Sockenplan, dvs ett utlämningsställe två stationer från där jag bor! 

Jag hade kvällen innan spårat boken genom PostNords "trackingsystem" och fått veta att den var påväg! Jag skrev till PostNord att de fick hänga den på dörren! Klockan 10.20 får jag ett SMS att det hade försökt leverera den (det undrar jag) och att den nu fanns på ovan angivna plats! Jaha? 

Till saken hör att jag rent fysiskt hade ändrat adressen som boken skulle levereras till i Adlibris system (Bandhagens Spel och tobak ligger en station ifrån, vilket jag hade valt, även Kvantum Bea i Svedmyra hade varit ett alternativ), men det fungerade uppenbarligen inte!

Mitt Bokus var på att hämta boken ( Mitt fokus var på att hämta boken - kul felskrivning). 

När jag tog mig av vid Sockenplan hade mitt fokus ändrats till att leta efter en toalett för att det var dit jag var tvungen att gå! Men jag kunde inte se någon. Så när jag kommer in till COOP Sockenplan - så går jag direkt fram till kassören och fråga om jag kan få gå på toaletten. Jag tror mig inte vara en okänd kund eftersom jag beställer böcker ofta och därmed handlar där regelbundet. MEN - svaret blir något liknande - Vi har bestämt att vi inte låter kunderna låna toaletten! - jag befinner mig i ett töcken. Ofta har jag en fördel av att jag talar med personalen när jag är i butiken, men inte denna gång. Jag sa något om att jag också var medlem, vilket tydligen inte hade någon betydelse. Jag tänkte att jag också var en medmänniska i nöd!

Jag går och hämta upp boken och från svaret från damen bakom kassan - Att de inte har någon kund toalett.

I vissa situationer är det lätt att bara skriva från ens minne, som Jay-Z gör när han skriver sina låtar! Full fart mot hemmet var det nu! Jag går så snabbt jag kan t-banan och tänker hela tiden på alternativen till en toalett. Jag funderar om jag ska fråga spärrvakten. MEN slår tanken ur huvudet! När jag ser skylten står det 8 minuter på skylten. Detta kommer att vara de längsta 8 minuterna i mitt liv.

Jag tar fram boken - faktiskt så flyger minuterna i väg- tack vare "Kunskapskulturer och undervisningspraktiker" av Ingrid Carlgren.

Jag tar mig kämpande - halv-springande mot hemmet - tar fram nyckeln  och öppnar dörr ett och kommer fram till ytterdörren till min lägenhet - öppna den - öppnar gallergrinden - stänger av larmet och lossar hängslen i farten och når toaletten EUREKA!

"Compare yourself with the best". ett citat från Jay-Z i Skavlan.

Nu efteråt tänker jag på att jag i alla fall hade ett hem att springa till! Tänk alla Hemlösa och EU-migranter - vilken förnedring de får utstå! Eller de kanske vänjer sig vid det och i alla fall är mer förberedda.

Nästa steg har varit för mig att fundera på hur detta skulle kunna lösas. Att släppa in någon i mitt hem vet jag inte om jag själv skulle göra - kanske någon som inte hade efter-vals-skägg?!

Några av de alternativ jag ser är:
1) Fler allmänna toaletter (frågan är om det kommer ske i ytterstadsområden.
2) Ta fram portabla toaletter som kan finnas att köpa på pressbyrån eller i spärrar eller i min ryggsäck.

"Instead of treated, we get tricked

Instead of kisses, we get kicked" av Jay-Z.

Hur hjälper vi varandra i vardagen?