Jag har de senaste dagarna varit totalt uppslukad av att skriva om Utbildningens historia och om samhället ur ett skolperspektiv.
Det bästa sättet att sprida kunskap på i dag är att använda internet. Jag använder min blogg för att ge er möjlighet att ta del av denna kunskap, som ska vara 2200-2400 ord.Nu har jag fått utegångsförbud under hela dagen - för att bli klar med detta.
Första frågeställningen: Från andra halvan av 1800-talet och fram till 1960-talet är det möjligt att identifiera ett s.k. parallellskolesystem i Sverige - folkskolan, flickskolan och läroverk.
a) Redögör för innebörden i detta system och identifiera några tydliga skillnader mellan skolformernas ändamål, elever och lärare.
Att barnen skulle gå i skolan handlade om att få en möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna, men också att lära sig disciplin. "Skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor.(Skolkommissionens betänkande, 1946, s.3).
Det handlade mycket om att dela upp människor efter stånd - ståndsriksdagen tillkom i början av 1400-talet och verkade fram till representationsreformen 1866. Människor, männen var indelade i fyra stånd; adel, präster, borgare och bönder. I 1866 ersattes ståndsriksdagen med tvåkammarriksdagen. Nu fick fler mer att säga till om genom att ledamöterna i andra kammaren valdes genom direkta folkval. Skolan har påverkats mycket av de politiska uppfattningarna som har funnits i vårt samhälle. Folkskolan, flickskolan och läroverken delade upp eleverna efter klass och kön.
Folkskolan införande på bred front genom Folkskolestadgan 1842. Det innebar att en skola skulle finnas i varje socken eller stadsförsamling. Det skulle finnas en skolstyrelse i varje socken där kyrkoheden var ordförande, och skolorna skulle anskaffas och underhållas varje skoldistrikt. Eftersom ekonomin var olika inom de olika socknarna så såg undervisningen olika ut i undervisningens längd, resurser, föräldrarna protesterar för att de inte kan undvara barnen från dagliga sysslor. Det skulle finnas utbildade lärare, som utbildades på lärarseminarier som inrättades i stiftsstäderna och Stockholm. Lärarna hade låg status. De genomförde ofta undervisningen i storklasser med blandade åldersgrupper och äldre elever (monitörer) undervisade yngre elever. Läroplanen såg på pappret bra ut med läsning, räkning, skrivning, geografi, historia, naturkunnighet, gymnastik, sång, kristendomskunskap och biblisk historia. (FÖRELÄSNING: Lövheim,D., 2018-10-04, Larsson & Westberg, s.114-116). 1861 så ersatte kommunerna socknarna i kommunreformen. Kyrkan fick ansvaret över folkskolan, vilket förstärkte deras makt över denna. 1868 kom på statligt initiativ "Läsebok för folkskolan", dvs för 150 år sedan (Larsson & Westberg, s.119).
Flickskolan är ett exempel på hur utbildningsväsendet var med i att dela upp inte bara efter elevernas sociala bakgrund utan också efter genus. Här undervisades bara flickor i ämnen som de skulle tyckas ha användning för som förälder och husmor. Ny etableringen av flickskolor var störst 1860 till 1870, vilket troligen kom av att kvinnor fick rätten till att undervisa i offentliga skolformer. Det startades 1859 ett flertal statligt lärarinneseminarier. Det var också så att genom den kraftiga expansionen av folkskolan behövdes fler lärarinnor. (Larsson & Westberg, s.366-368). Familjer som inte hade råd med flickskolan skickade sina flickor till folkskolan där de om möjlighet fanns skiljde flickor och pojkar åt.Lärarna kom från Lärarinneseminarier eller från läroverken.
Läroverken var till för att utbilda pojkar. "Läroverket var en utbildningsväg för framförallt pojkar från samhällets övre skikt, vars framtid ansågs kräva avancerad och akademisk utbildning" (Larsson & Westberg, s.131). Ämnen som klassiska språk hade ett stort utrymme, vilket förändrades över tiden.
Det var i läroverket som utvecklingen av skedde efter att kyrkan allt mer tappade sitt inflytande. Läroverket var aldrig mer än 4.5% som läsare på läroverken fram till att enhetsskolans införande då det nått upp till 12%. Lärarna var ofta disputerade från universiteten.
b) Beskriv - med utgångspunk i de skillnader du skrivit fram - parallellskolesystemets betydelse för reproduktion av social klass och genus under perioden.
Skolformerna var till för att utbilda elever från olika klasser separat. Var de lärde sig var också helt olika och utbildningens längd. Det fanns ett antal olika möjliga val i teorin. 1842-1905 fanns folkskolan som var i 6 år men som efter tre år kunde gå vidare till läroverk om resurser fanns. Läroverken var i 9 år och Högre flickskolan i 8 år. 1905 så förändrades läroverken eftersom att de var så få som 25% som tog examen. Den delades upp i realskolan och gymnasium. Där man kunde gå 3 år i folkskola, gå till realskolan 5 år och så vidare till gymnasiet i fyra år. På detta sätt blev det 12 år skolgång innan eventuella universitetsstudier. Se bilderna i Larsson & Westberg, s.138-139. Här framgår det klart också att flickskolan var parallell liksom folkskolan i praktiken var.
Förutom att inhämta kunskaper så var disciplin, fostran och respekt något som utbildningen skulle ge. "Arbete, boende och utbildning är tre nyckelområden för individens etablering i samhället (Bunar, 2017 , s.457). Det gällde på 1850-talet och gäller också idag. Möjligheten till klassresa går via utbildning. Inom läroverken förekom kamratuppfostran. Olika former av bestraffningar och disciplinära åtgärder förekom i varierande grad i de olika skolformerna. Minst fysisk bestraffning i flickskolorna.
c) Diskutera därefter vilka kvardröjande inslag som kan identifieras i utbildningssystemet även efter att många reformer genomförts under 1900-talet.
Fridtjuv Berg var folkskollärare och en visionär man, då han kom ut med skriften "Folkskolan såsom bottenskola" 1883. Han arbetade för en folkskola för alla, som inte infriades förrän 1949 med enhetsskola och 1962 med grundskolan, som först var införd i hela Sverige 1972, men var nog med och la grunden med sitt idoga arbete.
Fridtjuv berg var Ecklesiastikminister 1905-1906 och 1911-14 i två liberala regeringar. Hans engagemang visade han i denna skrift, som fackföreningsordförande, författare och minister. Fridtjuv Berg kämpade för en mer enhetlig utbildning "... att det därför bör ombildas på det sätt, att skolorna ordnas efter människans naturliga utvecklingsgång, så att alla under den tid, då deras utveckling i det hela taget är lika, erhåller lika bildning och efter den tid, då de särskilda naturanlagen med full tydlighet framträda, lika tillfälle till utbildning i särskilda riktningar..." (Fridtjuv Berg, 1883, s. 62)
Några av de inslag som finns kvar kan i våra dagar är ökade elev antal för att fler ville studera längre pga bland annat blev svårare att skaffa arbete. Lärarbrist för att för få hade utbildats och nu för många obehöriga lärare undervisade, vilket bland annat sänkte lärarnas statusen. En annan faktor var att många hoppade av sina studier och inte tog studentexamen.(Larsson & Westberg, s.148)
De tre skolformerna var en del av ett nationellt projekt där patriotism och nationalism uppmuntrades. Skolan förberedde pojkar och flickor för olika roller. Flickorna för hemmet och pojkarna för den stora världen som fullvärdiga medborgare med rösträtt och det ekonomiska ansvaret. (Florin & Johansson, 1996, s.41). Rösträtten fick kvinnor i Sverige 1919, medan det fram till lång tid in i 1970-talet fanns de ekonomisk resurser i familjen att kvinnor kunde vara hemma och ta hand om barn och hem.
Andra frågeställningen: Intresset för utvärdering och kontroll av skolor och utbildningssystem har ökat markant under efterkrigstiden, särskilt under de senaste decennierna.
a) Förklara på vilka sätt utvärdering och kontroll kan förstås som ett sätt att styra skolan. Redogör också för hur denna styrningsform skiljer sig från andra former.
Det har dels kommit genom att Ny liberalismen har gjort sitt intåg i utbildningsväsendet sedan 1970-talet (FÖRELÄSNING: Shamal Kaveh, 2018-10-09). Med detta följde New Public Management där skolor drivs mer som ett företag med en "VD" i stället för rektor. "Företeelser som kontraktstyrning, decentralisering och beställar-utförarmodeller i kommuner är exempel på hur NPM kan ta sig uttryck i praktiken" (Lundström & Rönnberg, 2015, s.145) Det pedagogiska ledarskapet har en risk att bli mindre för rektorerna när ekonomi och marknadsföring blir allt viktigare.
Politikerna har vissa medel att kontrollera skolan med dels genom myndigheterna Skolverket och Skolinspektionen. Genom styrdokument som Läroplanen, ämnesplaner och kursplaner har de satt ett ramverk. Kraven på att sätta betyg är ett sätt att göra en utvärdering av eleverna, att kunna jämföra skolorna och kommunerna. De nationella proven ska fungera som en utgångspunkt var betygsnivåerna ska ligga.
Genom reformer som kommunaliseringen av skolan (1989), det fria skolvalet (1991) och skolpengen(1991) har konkurrensen ökat på "skolmarknaden", vilket ställer högre krav lärare och skolor att kunna visa på goda resultat.
"För närvarande tycks det som om den inre,professionella styrning är svagare än den yttre, "inspektörs"-styrningen. Medan lärarnas professionella ansvar och kunskaper betonades i början och mitten av 1990-talet har det därefter blivit alltmer självklart att formulera lösningar pop olika problem i form av ytterligare kontroller och mätningar" (Carlgren, 2010, s.2).
b)
Diskutera där efter konsekvenserna av det ökade intresset för nationella och internationella kunskapsmätningar. Vilka för- och nackdelar med denna utveckling finns det för den svenska skolan och lärarprofessionen?
Nationella prov i svenska, engelska och matematik används för att mäta nivån av kunskap hos eleverna. Detta blir även ett sätt att mäta hur bra lärarna har lyckats med sin undervisning på gott och ont.
Detta intresse av att mäta resultatet av de mål som politikerna satt upp när det gäller kunskap genom läro-, ämnes, och kursplaner tror jag kommer att öka. Med de politiska strömningar som är välförankrade i dagens samhälle med New Public Management så är mätandet av resultat viktigt. Det är också viktigt ur synvinkeln att skolpeng går ut för varje elev, som har rätt att få en likvärdig utbildning oberoende av hen går i en kommunal- eller friskola. Rätten till en likvärdig utbildning är viktig.
Sedan är frågan om vad vi mäter - finns det färdigheter och kunskaper som vi inte får med i nationella prov och PISA-mätningar?
Följande beskriver problematiken väl: "Presentationen av resultaten från PISA 2012 i december 2013 gav kraftiga gensvar både inom politiken och inom skolområdet" (Karlsson & Oskarsson, 2015, s.45). Ett steg är taget genom att införa lärarlegitimation i grundskola och gymnasieskola, 2011.
Ett problem är att det finns så många som tycker om hur skolan ska se ut och hur den ska vara utan att ha kunskap om under vilka förhållanden den bedrivs. Klart att skolor måste vara lyhörda när det gäller fortbildning för lärare och mottagliga för forskningsresultat som tages fram för att utvecklas inom ramarna politikerna sätter.
Kommentarer
Skicka en kommentar