Betyg och bedömning

Nu går vi med stormsteg mot Lucia och en julavslutning. 

Efter VFU:n så har jag nu börjat med kursen "Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B i Företagsekonomi.

Fokus på det kommande seminariet kommer att vara på "Betyg och bedömning i praktiken". 

Denna bloggartikel handlar om att   sammanfatta Ingrid Carlgren - "Kunskapskulturer och undervisningspraktiken" och artikeln "Tänk om ...(den "nya kunskapsskolan" inte är en kunskapsskola".


Det jag har valt att lyfta fram är:
1. Lärares arbete som kunskapsarbete:
"Tonåringars identitetssökande ofta förknippas med aktiviteter av stor betydelse för skolarbetet och undervisningen".
Jag tror att man med säkerhet kan se en förändring av tex arbetsmiljöförhållanderna under lektionerna om man skulle följa en klass från förskola till 9:an i gymnasiet och inte gjorde några korrigeringar, som att se till att ljudvolym sänks osv. Eleverna utvecklas under denna period i olika takt.

Lärararbetets två ben: Kunskapsbenet och barn/utvecklingsbenet. En större hänsyn borde tas till ungdomarnas utveckling i undervisningen på gymnasiet. Detta skulle innebära ytterligare individanpassning.

"Det handlar ju om smycket mer. Om mänskliga möten och relationer, om livet och livets möjligheter (och hinder) liksom om demokratifostran och andra s.k. värdegrundsfrågor. I lärarnas vardag är det ofta andra saker än kunnandets innebörd som kräver uppmärksamhet." 

"...kärnfrågan i lärares arbete som att få kunskapstraditioner, organiserade i olika ämnen, med sina respektive specifika frågor och strukturer, att möta den växande individens intresse och behov."

"I återskapandet av kunskapsinnehållet anpassas till den aktuella elevgruppen."

"Till skillnad från forskarnas ämneskunnighet, som är specialiserad och uppbyggd kring specifika forskningsfrågor, utvecklas lärarnas ämneskunnighet i anslutning till undervisning och lärande."

"Undervisning för lärande, dvs att undervisningens utformning kopplas till de förväntade lärandet."

"...behöver lärarna kunskaper om de kunnanden som är involverade i en sådan förmåga, samt hur de kan främjas i undervisningen".


2. Skolan och kunskapen

"Vad som räknas som nödvändig kunskap i olika samhällen och vid olika tidpunkter skiftar".
Med de förändringar och med den hastighet som detta sker är det viktigt att lärarnas möjligheter till fortbildning förstärks. Många av de yrken som vi tidigare har tagit som självklara kommer inte finnas när våra elever börjar i yrkeslivet.

Så vad innefattar kunskapbegreppet enligt läroplanerna: fakta, förståelse, färdigheter, förtrogenhet. Jag skulle personligen vilja lägga till förmågor (vad du är duktig på) ,förnimmelse (intuition - erfarenhetsbaserad), förhoppning (drömmar).

"Även om det finns en idealbild där elevernas kunskapstillägnande drivs av nyfikenhet och kunskapstörst har skolan utvecklat särskilda slags aktiviteter med olika inslag av piskor och morötter för att driva tillägnandet av kunskaper."

"Styrdokumenten har omfattat ett slags urvattnad "statlig påbjuden" progressivas som framför allt har omfattande idéer om elevaktivitet, att anknyta undervisningen till vardagserfarenheter, samt att förespråka ämnesintegrerad undervisning." 
Detta tycker jag är viktigt att tex anknyta till Kalkylering i deras kommande UF-företag. Att kunna lösa framtida utmaningar utan att arbeta ämnesintegrerat anser jag inte vara fruktbart.

"Ibland ställs frågan om skolan ska fostra som om det vore möjligt att skolan inte skulle fungera fostrande. Frågan är definitivt fel ställd. Skolan fostrar alltid på något vis - frågan är hur".

3. Vad räknas som kunskaper i skolan?

"Utbildning har uppfattats som en fråga om att tillägna sig formella kunskaper som senare kan användas i olika sammanhang.Det är en idé som har växt i takt med utbildningssystemets utbredning under hela 1900-talet och som är sammankopplad med en tanke om att vi genom att skaffa oss mer formella och teoretisk kunskap blir mer kompetenta för mer kvalificerade arbetsuppgifter..."
Något som jag tycker finns fortfarandet i vårt samhälle och särskilt inom akademin.

"Kunskap som generell, formulerad kunskap som är nedskriven och paketerad i textböcker stämmer också bra med att tänka om och hantera elevernas kunskapsutveckling (lärandet)som ett stegvist tillägnandet av olika kunskapsbitar som tillsammans utgör läroplanen. Ny kunskap adderas till tidigare. Till detta bidrar undervisningen som handlar om att presentera kunskaperna på ett begripligt sätt och i en ordning som underlättar inhämtandet."

Vad är skillnad mellan att "tillägna sig" och "lära sig"?

Vid vilken ålder skulle upplägget som vi själva som KPU-studenter genomgår kunna fungera? (en A4 enskilt skrivet utifrån material som ska gå igenom innan lektionen - Det ger ju en möjlighet till bedömning av vad kunskapsnivån ligger, startar läroprocessen och förståelsen för hur lektionen ska läggas upp! Har du använt samma upplägg på gymnasiet?