Skolan är ett fundament för vårat samhälle - hur gör vi den bättre?

Jag tycker vi bor i ett fantastisk land där alla har möjlighet att gå i skolan och i praktiken få en fri utbildning!

Jag tycker att vi har en bra skola och att vi har stora möjligheter.att utveckla den om vi arbetar tillsammans för att göra den bättre!

Naturligtvis har eleverna utmaningar och det ska vara utmanande för att man ska kunna prestera på gränsen av sin förmåga.

Det är viktigt att vi är lyhörda - för det är tuffare att vara ung i dag om man jämför med när jag själv var ung. 

Jag gick mesta delen av min skolgång under Läroplan Lgr80 och sedan var det Lpo 94. Den sistnämnda var jag inte berörd av direkt. I dag gäller Lgr11. Jag gick grundskolan mellan 1975 till 1984.

Gymnasiet gick jag mellan 1984 till 1987. Jag gick teknisklinje på Teknikum i Växjö.

GRUNDSKOLAN

Foto: Anders Bergön

Lgr 69 ·"Bland annat avskaffades betyg i ordning och uppförande, kristendomsundervisningen blev religionskunskap och PRYO-eleverna blev PRAO-elever. Uppdelningen på olika linjer i årskurs 9 upphörde. Läroplanen innebar även att kommunerna kunde besluta om engelskundervisningen, som tidigare börjat i årskurs 4. 

Med läroplanen, som började gälla läsåret 1970/1971, gick Sverige alltmer mot att skrota betygen på de lägre stadierna, och betyg gavs nu bara på vårterminen i 7:an, samt varje termin i 8:an och 9:an. Även på vårterminen i 3:an och 6:an kunde betyg delas ut, men de lokala skolstyrelserna kunde ersätta dem med annan typ av besked.^[2]"

Lgr 80 · "Tanken var från början att läroplanen skulle stå färdig 1977 för att träda i kraft 1978, detta blev försenat och läroplanen var klar först 1980. ^[1] Bland annat återinfördes starten för engelskundervisningen till årskurs 4 i alla delar av Sverige ^[2].

Med läroplanen skrotade Sverige totalt betygen på de lägre stadierna, och betyg gavs nu bara i årskurs 8 och 9.^[3]"

Lpo 94 · 

• "Nytt betygssystem, med premiär för barnen födda 1982. Se betyg (Lpo 94).
• Stadieindelningen ("lågstadium", "mellanstadium", "högstadium") avskaffad.
• Tillvalsystemet i de högre årskurserna ändrat."

Lgr 11 · "Regeringen Reinfeldt var de som låg bakom initiativet till den nya läroplanen, som antogs av riksdagen. I denna ingår ämnesövergripande värderingar, mål och riktlinjer och detaljerade kursplanerför respektive skolämne, som i sin tur innehåller ämnesspecifika syftesbeskrivningar, kunskapskrav samt centralt innehåll för undervisningen. En av de stora förändringarna från Lpo 94 är att kursplaner för samtliga ämnen integrerats in i läroplanen. Dessa beskriver kunskapskrav som elever ska ha uppnått i slutet av årskurs 3, 6 och 9. Dåvarande utbildningsministern Jan Björklund menade vid presskonferensen att de nya kursplanerna kommer att innehålla färre och tydligare mål.^[2]"



GYMNASIET
Lgy 70 · "Lgy 70 var en läroplan för gymnasieutbildning i Sverige, där skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola slogs samman till gymnasieskola. Beslutet togs den 14 maj 1970^[1], och kom att gälla från den 1 juli 1971. Den var ett av de sista stegen i övergången från parallellskolsystemet till enhetsskola.

Detta medförde bland annat avskaffandet av studentexamen samt bokstavsbetyg, vilka ersattes med sifferbetyg.

Läroplanen användes fram till och med 1994, då den ersattes av Lpf 94."

Lpf 94 ·"Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) infördes 1994 och reglerar flera typer av skolor i Sverige: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna samt vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.

I Lpf 94 redogörs för skolans värdegrund och uppgifter, samt mål och riktlinjer. I de senare regleras bland annat kunskaper, normer och värden, elevernas ansvar och inflytande, bedömning och betyg samt rektors ansvar."

Gy 2011  · "Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 2011) är en läroplan med mera som innebar omfattande förändring av Sveriges gymnasieutbildning. Reformen gällde från och med läsåret 2011/2012. Elever som påbörjat sin gymnasieutbildning under läroplanen från 1994 fortsatte med den. Bland annat skedde förändringar inom ämnesplaner, examen, gymnasieprogram och behörighetskrav till gymnasiet.^[1] Även betygsskalan ändras till en skala på A–F där A är det högsta betyget och F icke godkänt. Reformen ska leda till att ungdomarna på yrkesprogrammen blir bättre förberedda för yrkeslivet och att ungdomarna på de högskoleförberedande programmen blir bättre förberedda för högskolestudier.^[2] Den nya gymnasieskolan grundar sig på regeringen Reinfeldtsproposition 2008/09:199 och utredningen SOU:2008:27.^[3]"

I fredags så lämnade jag in en en inlämningsuppgift för kursen: 
"Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning och betyg": 
* Formulera de lärandemål som eleverna ska uppnå. Det gäller att 
koppla dessa till ämnesplaner, kursplanen och centrala innehållet.

* Konstruera en examinationsuppgift som fungerar formativa 
och summativt. Anknyt till målen, det centrala innehållet och 
kunskapskraven.

* Planera undervisning som möjliggör för elever att uppnå 
lärandemålen.

* Vad innebär att kunna företagsekonomi.