Vad vi konsumerar och köper har konsekvenser!

I dag så har mycket handlat om Parul Sharma. På dagens lektion i Företagsekonomi 2 så - såg vi Hållbarhetssnack med henne. Mitt syfte var att vi på detta sätt både skulle få med leverantörer, distribution och ledarskap. Jag är inte helt övertygad om att eleverna fick med sig ledarskapet i detta. Möjligtvis fick det med sig att det ligger en hel del planering och beslut i detta.

På kvällen träffade jag tillsammans med 50 andra Parul Sharma då hon berättade om sin bok "Produktionskedjan - Ditt ansvar för människan och miljön". Hon kom in in på Agenda 2030. Hon var ordförande för hållbarhetskommissionen, som behandlade Agenda 2030. Något de 17 hållbarhetsmålen och 169 delmålen missar är en fråga! Korruption, som är som ett gift för ett samhälle. Vi har världsvatten dagen då det talas om dricksvatten, men faran för rent dricksvatten kan vara mutor till vattenmyndigheter som betalas.

Jag kom att tänka på hur arg och besviken jag kände mig när jag hörde om korruptionsmisstankarna som Ericsson beskylldes för och att företaget satt undan 12 miljarder för eventuella böter. Vad har ledarskapet varit när sådant kan inträffa.

Ser vi Agenda 2030 ur ett antal perspektiv:
* Ansvarstagande perspektiv
* Ledarskaps perspektiv
* Varumärkes perspektiv
* Bidragande perspektiv

Ur ett bidragande perspektiv kan jag se genom att ha läst ett stort antal uppförande koder och hållbarhetsredovisningar att företag väljer ut ett antal av målen. Faran i detta ligger i att man då inte inser att många av målen "går in i varandra".

Mål nummer 12 är "Responsible consumption and production". Inom offentlig sektor upphandlas varje år för ca 700 miljarder sek. Det medför ett stort ansvar för skattebetalarnas pengar, miljön och för hur produktionskedjan ser ut.

Viktiga faktorer är:
* Mänskliga rättigheter
* Miljön
* Antikorruption
* Arbete- och anställningsvillkor

Det handlar om att ge förutsättningarna för : 3*K/U
K1 Kompetens
K2 Krav
K3 Kontroll
U Uppföljning

Vi milleniumskiftet 2000 så startade UN Global Compact och idag är 328 svenska företag och organisationer med. Av dessa står 18 som "non-communicating" på FNs hemsida. Vad som fodras av dem och vad de  har gått med på när de signade var att skicka in en redovisning hur deras arbete har gått gällande 10 principer:

Human Rights

Principle 1: Businesses should support and respect the protection of internationally proclaimed human rights; and

Principle 2: make sure that they are not complicit in human rights abuses. 

Labour

Principle 3: Businesses should uphold the freedom of association and the effective recognition of the right to collective bargaining;

Principle 4: the elimination of all forms of forced and compulsory labour;

Principle 5: the effective abolition of child labour; and

Principle 6: the elimination of discrimination in respect of employment and occupation. 

Environment

Principle 7: Businesses should support a precautionary approach to environmental challenges;

Principle 8: undertake initiatives to promote greater environmental responsibility; and

Principle 9: encourage the development and diffusion of environmentally friendly technologies. 

Anti-Corruption

Principle 10: Businesses should work against corruption in all its forms, including extortion and bribery

"FN:s Global Compact bildades på uppmaning av FN:s generalsekreterare Kofi Annan 1999 vid "World Economic Forum" i Davos. Syftet var att skapa internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag. Principerna grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om de mänskliga rättigheterna i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption."

Har du tänkt på att 2030 bara är tre mandatperioder bort? 

 I dag släpper vi ut ca 57 miljoner ton CO2 från Sverige, men ytterligare 65 miljoner ton släpps ut för produkter som konsumeras för den svenska marknaden genom produktion i andra länder.