Att se till hela produktionskedjan!

I går var en dag jag låg steget före från att jag anländer till skolan, till att jag är med på två event nere på stan. 

Vilken inspiration, fakta, historiska bakgrund, som Per Frankelius gav i sin fartfyllda presentation.

I panelen satt Karola Reuterström, Gården Stora Lövhulta; Carolina Axelsson, ELMIA; Jonas Engström, RISE - Research Institutes Sweden.

Frågeställningar jag som jag fångades av under presentationen och panelsamtalet var:
* Hur skulle bönderna kunna få bättre lönsamhet för att kunna investera i ny teknik, som tegel spårbarhetsteknik, effektivisera utsädet, skördemaskiner, som är som ett high tech center. Den nya tekniken kräver ny kompetens - digitalisering och sökande av stöd från tex EU:

I dag så har de stora kedjorna som ICA, COOP, Hemköp - sina egna private labils, som ökar konkurrens med lantbrukskooperationens egna produkter, som ger mer till bönderna för att det är svenska råvaror.

* Frågan är om det är mest investeringar i en gård eller  i ICA-butik.

* Vilket är mest lönsamt - både som bonde och ICA-handlare kräver mycket arbete.


Vet du vad som har ökat produktiviteten i det svenska lantbruket som överträffar resultatet i alla andra branscher. 

Kålroten på engelska Swede. Kålroten har en spännande historia. Olikt de flesta andra odlade växter har den inte någon vild släkting. Istället är kålroten en korsning mellan kål och rova och alltså en hybrid och en skapelse av människans kultur. Den uppkom i dåvarande östra rikshalvan av Sverige under 1600-talet och spreds därifrån till västra rikshalvan och vidare till Skottland, där den gavs namnet ’swede’. På amerikansk engelska heter kålroten ’rutabaga’ (av västgötskans ’rotabagge’), på franska heter den le rutabaga, på italienska ’la rutabaga’ och på tyska ’Schwedische Rübe’. Här berättar kålrotsforskaren och akademiledamoten Matti Viking Leino mer om kålroten.