Ledarskapet i skolan - Kunskap och gemenskap!

Jag har valt ledarskap som det underliggande temat i denna uppgift och har under mina vfu-perioder haft detta som en röd tråd vid mina auskulationer. Detta tillsammans med ämnesdidaktiska kunskaper och allmändidaktiska kunskaper.

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande.
2. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
3. Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.
4. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
5. Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.
6. Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat.
7. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Jag har varit varit med i processen i kursen Entreprenörskap och företagande - som utgår från Stiftelsen Ungföretagsamhets projekt att få starta, driva och avveckla ett företag under ett läsår. 

Willy Gordon har gjort
statyn "Rågsved"

Detta har innefattat att vi haft inspiratöreren Isak Sundell på besök i klassen, på Bromma Gymnasium från Ung Företagsamhet.

Den 10 september höll skolan starta eget eftermiddag med externa inspiratörer  Michael Saliba som berättade om sitt liv som fotbollspelare, munk, säljare, entreprenör och nätverkare.Michael är otroligt duktig på att sätta mål, nätverkande. Han talar om motivation, resultat och värderingar. Den andre inspiratören var Faizal Luttamaguzi, som berättade om sitt liv som entreprenör www.toursofstockholm.se och www.andenilampan.se ,samt en träcyckel.

Den 12 september fick jag vara med på en lärarkick of med Ung Företagsamhet på IHM Business School där nyheter presenterades föreläsningar av Teodor Hässler, Berghs School of Communication om "Innovation och kommunikation" och Fredrik Zimmermann, Lektor Högskolan i Borås, om " Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan". Fredrik talade om kulturer av studiemiljö på olika frågor och delar in det i: Antiplugg, ingen ansträngningskultur och pluggkultur. Det jag reagerade på att i pluggkulturen så blir jag smart alltså det är något jag inte alla redan är utan det ses som att alla kan utvecklas i denna lärande miljö. I läroblanen betonas ju utveckling så att arbeta med värderingsfrågor och ordningsregler kan vara till hjälp för att stödja undervisningen.

Den 16 september deltog stora delar av klassen på UF-kick offen i Stockholms mässan i Älvsjö. Här presenterades konceptet "Ung Företagsamhet" i en god stämning med "hög" musik. Shanga Aziz från Locker Room Talk, som startade som ett UF-företag och ahr sedan dess fått stor uppmärksamhet och vunnit ett antal priser. Milad Mohammadi en otroligt duktig föreläsare och entrepprenör som har startat Järva skolan.

24 september: Rotary International har besökt Bromma Gymnasium för att vara behjälpliga som rådgivare vilket varje UF-företag ska ha.

Jag är imponerad av alla de insatser och resurser som görs för UF-företagandet (Företagande och Entreprenörskap) och vilket samarbete det är mellan lärarna i Ämneslaget och Arbetslaget. Det är i detta som absolut Bromma Gymnasie har som en av sina styrkor tillsammans med, Idrott och Hälsa och de förebilder som har gått på skolan.

Förebilder - före detta elever från Bromma Gymnasium:

• Lars Ardelius, författare
• Arne Ljungqvist, professor
• Jan Myrdal (i betydelsen elev), författare
• Tomas Lindahl, biokemist och 2015 års Nobelpristagare i kemi
• Albin Ekdal, fotbollsproffs och landslagsspelare
• Felix Beijmo, fotbollsproffs
• Anders Mellbourn, professor och tidningsman
• Alexandra Rapaport, skådespelare
• Jesper Karlström, fotbollsproffs och landslagsspelare
• Christer Fuglesang, astronaut
• Ola Wenström, programledare och journalist
• Martin "E-type" Eriksson, artist
• Filippa Reinfeldt, landstingsråd
• Jonas Åkerlund, musikvideoproducent
• Oskar Syk, DJ och musikproducent
• Lars Heikensten, riksbankschef
• Robert Aschberg, journalist och TV-profil
• Susanne Reuter, skådespelare
• Mats Qviberg, finansman

Ordningsregler på Bromma gymnasium

• respekterar vi varandra
• respekterar vi vår närmiljö
• respekterar vi att skolan är en plats för lärande och utveckling

Lärare och elever kan givetvis komma överens om ytterligare ordningsregler som ska gälla just för deras klass/undervisningsgrupp.

I övrigt gäller också:

• * att det är obligatorisk närvaro på alla lektioner. Är du sjuk eller behöver ansöka om ledigt måste du anmäla detta enligt skolans rutiner.
• * att du inte får röka på skolans område. För personal att du inte får röka alls under arbetstid.
• * att ingen får utsätta någon annan för mobbning eller annan kränkande behandling. För detta har vi en särskild handlingsplan.
• * att det inte är tillåtet att fuska.

Det hände mycket på Bromma Gymnasium: det som har uppmärksammats under min tid där har varit: Schack-cafe, India Day, Your Financial Future, FN dagen, Mänskliga rättigheter till minne av Dag Hammarskiöld, Hallowen, Young E-business of the Year 2019.

Jag har varit med på Arbetslagsmöten och Ämneslagsmöten. Där enskilda elevers situation har behandlats och elevundersökningar har brutits ner. Det finns ett stort engagemang för eleverna och att de ska utvecklas. Kontakter har jag också haft kontakt med genom EHT (ElevHälsoTeam). I ämneslaget har vi diskuterat kursen Företagande och Entreprenörskap, vilken består av att starta, driva och avveckla ett UF-företag.

 I klassrummet:
En del av de utmaningar som jag har sett vid mina lektioner och då allra främst i början av min vfu I-period och vfu II har varit:
- Att eleverna kommer i tid.
- Att eleverna har materialet med sig, som böcker, datorer, papper och penna.
- Mobiler på lektionerna
- Bestämda platser
- Att samtalsvolymen kan bli ganska hög ibland, vilket ger dålig studiero. Olika lösningar finns att eleverna får sätta sig i grupprum vid grupparbete. Ibland använs bibliotek osv.

Det handlar om att ta upp detta med eleverna och att de när de kommer in i klassrummet gör detta i ett lugnt och tyst tempo. Strukturen är viktig och kontakt med Arbetslag och Ämneslaget. Det är viktigt att känna att man har stöd när och om det är tufft!





Något av det viktigaste för lärandet är trygghet och studiero. Hur kan vi bli bättre på detta?

• Planera undervisningen väl och förbered exempelvis material och instruktioner innan lektionen börjar.
• Var tydliga i instruktionerna och se till att samtliga elever har förstått vad de ska göra.
• Var tydliga med vad som förväntas av eleverna.
• Förklara lektionsinnehållet och sätt det i ett sammanhang.
• Variera undervisningen och se till att uppgifterna ligger på nivåer som utmanar alla elever och som är möjliga för alla elever att klara av.
• Var tillgängliga och ge stöd till elever som behöver det. Ta en gemensam genomgång om flera elever behöver hjälp med samma sak.
• Ta ett tydligt ansvar för klassrumsmiljön och ordningen.
• Reagera direkt om kränkningar eller störningsmoment uppstår. Var noga med att tillrättavisningarna sker på ett respektfullt sätt och riktar sig till de elever det berör.
• Arbeta för att bygga tillitsfulla relationer till eleverna. (Källa Skolverket)

 Jag tror att det är viktigt bygga ett förtroende med eleverna och att vara tydlig med vilka förväntningar jag har på dem.


Det är viktigt att de i början av sina gymnasiestudier få hjälp och råd med sin studieteknik för att detta kan hjälpa dem under sina tre år på gymnasiet.

Jag har fått möjlighet att att bedöma och betygsätta och har på detta sätt fått en större förståelse vilken tid detta efterarbete  tar. Jag har kommit till insikt att backward design kan vara en metod att använda sig av för att göra undervisningen strukturerad och att detta leder fram till formativ och summativ bedömning. 

Jag tror det är viktigt att det tydliggörs betydelsen av lektionerna och att ge en möjlighet att demonstrera vad lektionerna kan tillföra lärandet. Lektionerna är också ett moment att göra bedömningar hur begrepp och exempel har förståtts av eleverna.

Gert Biesta ser skolans uppgift i tre delar; kvalificerande (komma in på universitet), socialiserande (lära sig att arbeta i grupp) och subjektifiering (att bli en egen individ).



Läroplanen för företagsekonomi: Centrala innehållet;
Företagsekonomi 1:

• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.
• Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.
• Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut.
• Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.
• Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

Företagsekonomi 2:

• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden.
• Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion.
• Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer.
• Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.
• Bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet.
• Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet.

Marknadsföring:

• Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
• Marknads- och omvärldsanalys. I samband med det behandlas metoder och analysverktyg för marknadsinformation.
• Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
• Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
• Intern och extern marknadskommunikation.
• Internationell marknadsföring.

Entreprenörskap och Företagande:

• Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse.
• Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
• Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med det användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Finansieringsfrågor.
• Affärsmässig presentationsteknik i marknadsföringssyfte anpassad till mottagare och situation.
• Försäljningsteknik och argumentation.
• Företagsekonomiska begrepp och metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och redovisning.
• Mötesteknik i olika sammanhang och med olika syften samt dokumentation. I samband med det behandlas olika metoder för att lösa problem och fatta beslut.
• Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering.
• Utvärdering av det fiktiva företagets verksamhet med uppföljning av ekonomiskt resultat. I samband med det utvärdering av gruppens eller den egna arbetsprocessen.

Gymnasiearbetet: 
Mål för gymnasiearbetet:

Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det ekonomiska eller juridiska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten.

PEDAGOGISK GRUNDSYN (PYT)

Min pedagogiska grundsyn har som utgångspunkt John Dewey (1859-1952), som menar att värdet av kunskap bestäms av nyttan av den. Jag strävar att utifrån de verktyg eleverna har i form av litteratur (fysisk eller digital), övningsbok, lektionsanteckningar, gruppövningar och case få arbeta med dessa. Jag tror liksom Dewey att kunskap utvecklas i i användandet av begrepp, metoder och modeller. Att få möjligheten att själv tänka igenom en problemställning. Att sedan diskutera detta med en bänkgranne. För att avsluta processen med att diskutera problemet i helklass. (EPA-modellen).

Jag presenterar olika begrepp, som är viktiga i de kapitel som jag går igenom. Jag försöker att exemplifiera med andras exempel eller självupplevda. Jag sätter begreppen i ett sammanhang. Sedan får eleverna arbeta med begreppen och göra - sant/falsk övningar.

Jag tror att det är i interaktionen med andra som vi bäst lär och utvecklas som individer. Lev Vygotskij (1896-1934) lade fram att inlärning sker i en sådan social process. Därför är par övningar, gruppövningar och arbete med case viktiga inlärningsmoment. Det har visat sig att en elev genom att förklara för en annan elev lär sig av denna process.

Genom Dewey och Vygotskij så ser jag på kunskap som något man bygger vidare på under hela livet, ett livslångt lärande. Det är i samspelet med andra elever och människor som kunskapen utvecklas och konkretiseras. Jag visar med olika exempel på alternativa lösningar till problemen och uppmuntra eleverna att finna sina egna svar enskilt, par, grupp eller helklass.

Jag är positiv inställd till tekniska hjälpmedel, som mobiltelefon, dator eller att fråga en vän. Alla samtal under lektionen som är ämnesrelaterade är jag positiv till.

En undersökning som genomfördes i i en årskurs 8 med 21 elever där man nollställde meddelandena visade att eleverna fick 2126 meddelanden - det är över ett meddelande var 20 sekund. Meddelandena kom från Snapchat, Discord, Instagram och olika spel. Jag tror inte att våra elever är undantag utan att det finns mycket i de digitala verktygen som lockar. Men genom att visa och förklarar hur dessa kan användas som ett hjälpmedel arbetar jag för att de ska få mer nytta av dessa.
Jag har använt youtube-filmer, TedTalks och andra typer dokumentärer, som jag har granskat och samtalat med lärarkollegor med. Bland annat har eleverna fått se ”En obekväm sanning” med President kandidaten Al Gore från 2007.


Under VFU III har jag fyra klasser i kurserna: en 1:a i Företagsekonomi, en 2:a i Företagsekonomi 2, två 2:or i Marknadsföring, en 3:a i gymnasiearbetet, en 3:a i Entreprenörskap och företagande, som är en del i UF-företagande. Gymnasiearbetet är ämnesintegrerat med svenskan varför vi arbetar nära tillsammans. Jag har hållit en lektion i marknadsundersökningar då jag både har teoretisk och praktisk erfarenhet inom detta. 

Vi har utformat en översiktsplanering för HT 2019-VT 2020 för gymnasiearbetet. Med tider för inlämningar och avstämningar av olika moment. Vi har också presenterat en projektplan för gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet ska vara en förberedelse för fortsatta studier. Den kan ha utgångspunkt i UF företaget eller helt fristående.

Jag bygger upp mina lektioner med att göra en snabb återkoppling till föregående lektion och repetera. Avslutar med en sammanfattning av lektionen och en koppling till vad vi ska tala om på nästa lektion.

Efter treparts samtalet har jag uppmuntrat eleverna till att komma med frågor om begrepp, modeller och metoder som de tycker är svåra och därför vill att jag förklarar på flera sätt. Dessa inkludera jag i repetitionen vid nästa lektion och det har mottagits väl av eleverna.

Jag har haft positiva erfarenheter av att eleverna har valt att sätta sig i grupprum då de kan sitta och diskutera mer ostört, men också mindre störande för andra.

Jag har över 100 elever, vilket hade gjort det bra med en fotokatalog, men den kommer nog i närheten av när vi avslutar VFUIII. Jag har tagit hjälp av en gammal katalog - för att bara behöva lära mig 1:an från klasslistan. Även om uppropet tar tid så har funktionen också varit att jag lärt mig deras namn, vilket varit bra i undervisningen.